Jag vill göra om mig helt totalt. Jag vill alltid "göra om dig" dig till något bättre och närmare. Speak out to me. Just don't leave everything, fucking fatal. Jag är också klyvd. Vad är egentligen smärtsamt?
Varför skriver du ens, varför närvarar du (i den närvaro du samtidigt ÄR en revolt mot, som jag)?
Tänk om jag är precis som dig? Inget vi egentligen låter oss se, i gemensamt självförakt.
Jag BEHÖVER hela mänskligheten. Jaget är beräkneligt och totalitärt -"massan" där ute, är alltså SJÄLEN; en dubbel princip (det vi kallar godhet och ondska).
Think: stars.
Just like the land that bear the name Africa, Love is on my mind.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar