Sen vill jag bara hälsa till dig. May I attack you well.
Hur som helst (det är sånt som händer), när möts vi? På riktigt.
Varför försummar vi oss själva, och varför leker vi att vi egentligen lever, när det sker? Nej, blinka inte bort det här denna gången.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar