Hemligt [BEHOV]

Desperat. Det naturliga känns vara att framkalla näringsbrist.

Var har jag gått utanför?


Varför gör jag det här? Vad är intentionen med mina "misslyckanden"?


Jag känner ett manifesteringsbehov i konflikt mellan det privata och öppna, en uppenbar identitet som ändå inte går att överföra. Det är orimligt att bry sig om att jag offentligats. Jag har sökt utanför bara för att skapa en integritet för att investera en sanning -som jag fortfarande tror är "min egen"?

Det är så ohämmat RENT att det inte går att "se" -men jag vill också vara i fred. Jag har en opersonlig TOTAL samvetsgrann identifikation med det naturliga, som samtidigt är "okänt". Jag vet inte det jag vet.

Från A till Ö.