Måla. Utmana mig. Påminn mig om verklighet-sanning. Kom ner på fötter genom en andlig deklaring av det som just nu är det yttersta kaoset. Annars gör du inget överhuvudtaget.
Jag skäms lite över risken att bli missuppfattad, ord är bara ord, det är inget estetiskt jag syftar på. Min gamla rolls/identitetsbild gör sig till känna, tjänande en ram av känslokultur.. Världsinnlighet. Hittils har det varit "perverst", eftersom det sk. egot alltid är med när man försöker säga något.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar